Sömnad

Fri bild från Pixabay

Sidan är Under Konstruktion!

Välkommen till guiden för historisk sömnad!

Att träda in i ett nytt element, lära sig en färdighet eller söka nya kunskaper kan i ibland kännas läskigt och övermäktigt. Här har vi försökt underlätta för dig att navigera i grunderna. 

Historiskt korrekt
Termen "Historiskt korrekt" (även känt som HK) menar att man ägnat sig åt att kopiera tekniker, mönster och material från en historisk tid. Närmare bestämt det man vet om denna historiska tid. För vi vet inte allt om alla tider, och mindre än lite om de allra avlägsnaste. Det kan alltså vara ett detektivarbete, pussel och rent gissningsföretag att framställa ett plagg "historiskt korrekt" eftersom man sällan har alla fakta, eller ibland flera olika (oftast ofullständiga) faktakällor som motsäger varandra. Att sträva mot HK i sin sömnad är inte för alla, och det är helt okej. Om det känns roligare för dig att hitta på och fantisera lite, kör hårt! Men berätta hur du gjort och tänkt om du publicerar bilder eller beskriviningar, så att dina beundrare vet ifall du jobbat HK eller inte. Du vet, källkritik och sånt... *host*.

Material
På följande länkar kan du hitta mycket av det material du behöver för att sy dina egna vikinga- och medeltidskläder:

SvartaKatten (av och för lajvare, utmärkt sida med bra priser)

Slöjddetaljer (helt vanlig hantverkssida, mycket användbart sortiment)

Medeltidsmode (turnerar till många svenska medeltidsmarknader)
Handelsgillet (har allt möjligt bra till vettiga priser)

Material: tyg

De vanligaste materialen för vikingatida och nordiskt medeltida kläder är ull och lin (även skinn, se nedan).

Fri bild från Pixabay

Fri bild från Pixabay

Ull, eller Ylle, är ett naturfiber med värmande och isolerande egenskaper, även i vått klimat. Det är även ett eldavvisande material. Ull användes troligen till alla plagg (utom dem alldeles närmast kroppen för dem som hade råd), det vill säga till allt från hosor, tunikor, väpnarrockar och kjortlar till mössor och mantlar.

CC BY-SA 3.0 av: T Lambert, Personal Photo

En variant av ulltyg är Vadmal, som Wikipedia beskriver: 

"Vadmal, vävt tyg av ylle behandlat i en vadmalsstamp där tyget valkas ihop av vatten och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är slitstarkare än ylletyget är utan behandling. Vadmal, liksom kläde, vävs av kardullgarn. Det kännetecknande för vadmalen är att man inte längre kan urskilja bindning eller enskilda trådar."

Fri bild från Pixabay

Fri bild från Pixabay

Lin, eller linne, är utvunnet från linplantan och har naturligt svalkande och fruktabsorberande egenskaper. Linne användes främst till underkläder som undertunikor och "kalsonger" samt till olika slags huvud-don. Det finns inte många fynd som visar att linne använts till ytterplagg i någon stor utsträckning, åtminstone inte i norden, men man kan ändå tänka sig att detta funnits till de varmare årstiderna, eftersom det kunde vara mycket varm klimat under sommarhalvåret åtminstone under vikingatiden. Under medeltiden var klimatet något kallare i norden.

Fri bild från Pixabay

Fri bild från Pixabay

Både lin och ull vävdes i oftast i tuskaft, enkel väv, men båda vävdes även i kypert, ett vävsätt som ger ett mönster av diagonala ränder eller rutor. 

Fri bild från Pixabay

Under vikingatiden började man även handla med länderna i öst, och fick därifrån silke. Silke är ännu ett  annat naturfiber med fin, sval kvalitet. Detta var med största sannolikhet en lyxvara som tex hövdingar och rika husfruar bar vid finare tillställningar i form av dekorationer på plagg och i viss mån som ersättning för linneplagg.

Från sena medeltiden och renässansen har man hittat fynd av bomull, troligen från Egypten, i underplagg, men det finns senare referenser som visar att detta var mycket dyrbart och nästan omöjligt att få tag på under medeltiden. Därför ska man undvika att använda bomull om man vill sy tidseniga vikinga- och medeltida kläder, då detta generellt anses som att "bryta mot reglerna" bland dagens entusiaster. Vidare är det närmast en självklarhet att hålla sig undan från alla slags syntetiska material, då dessa för det första är helt ohistoriska, men i lika hög grad för att det inte ger samma fall och intryck som naturliga material.



Material: Färg

Fri bild från Pixabay

Under vikingatiden och Medeltiden fanns inga syntetiska färger att färga tyger med, man använde växter och djurdelar för att färga. Vanligt är björklöv, lökskal och krapprot. Det finns mängder av böcker, kurser och bloggar som handlar om växtfärgning och hur man gör, men jag har inte hittat något om vilka färger som går att få: det är visst alltid en överraskning!
Här finns i alla fall en liten kartläggning av vilka växter som används i norden och vilka färger de oftast ger.
linnaeus.nrm.se

Och här finns en fin lista på vilka ämnen som användes under olika tider och sammanhang www.urda.se/vikingatida-medeltida-klader-fakta

Material: skinn och päls

I medeltidssammanhang är skinn och läder en nödvändighet och så kallat "pläder" (konstläder) är i allmänhet inte accepterat av samma orsaker som syntetiska tygmaterial. De flesta vet att skinn och läder oftast har frigjorts från sin behåring medan pälsar har sin kvar, men många undrar vad skillnaden mellan skinn och läder är. Det är en klurig fråga som har många svar. Den enklaste förklaringen är dock att läder är djurhud (skinn) som behandlats för att det ska bli hållbart. Först tar man bort håret. Därefter garvas skinnet, det är en sorts konservering som gör att huden inte ruttnar. Slutligen färgas lädret. Skinn är alltså enligt denna definition det fått behålla mycket av sina naturliga egenskaper, är ofärgat och så vidare.

Här ett enkelt skinnbälte, svartbetsat, med mässingsring till spänne. Denna  sorts bälte var vanligt under både vikingatiden och medeltiden, ofta så långa att de gick i dubbla varv runt midjan. Detta bälte var mitt första någonsin, och har flitigt använts ända sedan dess till alla sorters plagg.

En smyckad bältesväska i betsat skinn, modellen typisk för 1300-tal. Just denna har jag köpt på en marknad.

Främst skinn (inte läder alltså) används när man tillverkar skor, bälten mössor, huvor och annat till sina medeltidskläder. Det finns flera orsaker till detta, men en är att det anses vara lättare att arbeta med och manipulera efter eget sinne än läder, som ofta behandlats så hårt att det fått en nästan plastartad yta. Därmed inte sagt att man inte färgar sina skinn för medeltids-användning, men de flesta föredrar att betsa (en slags färgning som går in i skinnet utan att lämna ett ytskikt, länge använt för att behandla och färga trä) sina skinn själva då detta ger ett naturligare och genuinare intryck. Dessutom kan man då själv anpassa färg och ton i mycket högre grad.

Kokat läder
Till rustningsdelar, skosulor, knivskidor och dylikt kokade man sitt skinn eller läder. Detta för att en sådan process gör skinnet hårdare och tjockare, men också sprödare, vilka alla har sina beskärda för- och nackdelar. En stor fördel med att koka sitt läder är att några minuter direkt efter doppet är materialet mycket formbart och kan lätt töjas över olika former för att skapa passform.En utmärkt engelsk handledning i hur man kan gå till väga för att själv koka sina skinn går att finna här. Tack David D. Friedman :)

Päls är mycket vanligt för dekorativa syften, men även såklart för att ge extra värme åt kläder som ska tåla hårt klimat.

Ett bra tips, om man är osäker på om man vill använda sig av skinn och päls av moraliska skäl, är att aldrig köpa skinn eller päls som förstahands-konsument. Om man istället hittar någonstans där man kan få tag i restbitar eller seconhandaffärer där man kan få tag i gamla kläder att "slakta", så kan man undvika att bidra till skinn- och pälsproduktionen, och då kan använda sina medeltidskläder med rent samvete :) Till exempel hittade jag kragen på bilden på ett gammalt festplagg från Myrorna. www.myrorna.se emmaus.se erikshjalpen.se 

Material: tråd

Man sydde i allmänhet linne med vaxad lintråd, något som idag kan vara svårt att få tag på. Man kan därför sikta på att vaxa sin lintråd själv. Det är inget svårt bara man har en klump vax (bivax) att dra tråden mot innan man trär nålen. Likaledes syddes ullplagg med ulltråd eller garn, gärna med accentfärger där sömmarna gjordes dekorativa, tex vid hals- och ärmlinning.

Det var mycket vanligt under vikingatiden och under tidig medeltid att man smyckade sina plagg med broderier. Även till det användes lintråd och ullgarn på sina respektive plagg. Både trådar och tyger färgades med så kallad växt-färgning.

Mönster

Det finns naturligtvis många sätt att konstruera mönster enligt medeltida och vikingatida snitt, men grundprinciperna är oftast de samma. I de allra flesta fall kan man utgå från ett grundmönster och sedan utarbeta ett individuellt mönster utifrån det.

En utmärkt källa till både specifika och mer grundläggande mönster kan återfinnas i  Susanna Bromme's tryckta häften (samt Sophias Atelje's och Historiska Världars mönster, jag har dock personlig dålig erfarenhet av dessa mönster) alla baserade historiska fynd. Utefter dessa mönster kan man antingen konstruera liknande klädsel eller finna inspiration till mer personliga hantverk. Om man vill vara någorlunda HK bör man dock hålla ett öga på de tidsperioder mönstren kommer ifrån, då det kan variera på över tusen år mellan plaggens härkomst. Hos Handelsgillet i Furulund finns också många bra mönster, men skisserna här kan tyckas vara mindre tilltalande. Tänk på att alltid dra ifrån ett århundrade i dateringen om det står på engelska.

Det finns även en uppsjö av mönster och konstruktionsstudier på på nätet, de bästa är på engelska men vissa finns även på svenska:

SvartaKatten (säljer tryckta mönsterböcker)

Medeltidsmode (säljer tryckta mönsterböcker och ger viss rådgivning)
Engelsk studie vikingatida dräktskick (Fantastisk, noggrann studie med olika vkingatida mönster)
Engelska studie Hängselkjol (Noggrann studie över möjlig konstruktion av vikingatida hängselkjol)
Alternativt mönster, principskiss, hängseljkol (engelska)
blandade mönster, engelska (verkar gjord för lajv, HK-kvalitet tveksam, bra källa till vidare studier)
vikingatida hantverk (engelska) (informativ hemsida full av inspiration och hjälp)


Text och Bilder (om inget annat anges):
Copyright © Madiirje